transientsniper

Hela mitt liv har jag letat och försökt, bara hetsat vidare, alltid velat ha mer.
Därför är det så svårt när man har hittat ngt, man blir rädd och letar fel, tänk om there's more to it liksom.
Jag gör så mycket dumt, mycket på grund av osäkerhet men man kan inte skylla ifrån sig hela livet.
Man får bara en chans, det vet jag allt för väl. Saker kan göra ont och saker kan göra en både rädd och orolig.
Oron och osäkerheten tär och ilskan tar över. Rädsla ger ilska, jag är inte bättre än en hund.
Trycker in svansen mellan benen och morrar argt när jag egentligen vill gråta.
En rädd hund är en farlig hund, ser så tydligt den likheten nu, slutligen skäms jag som en hund.

Ironiskt kan tyckas.

Jag är dum ibland, knäpp, störd och korkad
Blåser upp saker som luftmadrasser och barrikarderar mig innanför
Känslor av skuld och skam och en önskan att få andra att känna detsamma
Jag lider för helvete, skäms! Det är ditt fel!
Det funkar sällan, det är alltför ofta mitt fel. Mitt eget.
Att göra en höna av en fjäder har väl aldrig varit speciellt lyckat

Minsta lilla känsla av osäkerhet blir en stor brinnande ångest
Alla andra har valt någon annan framför mig, varför skulle inte du?
Fast det vet jag nästan säkert att du aldrig skulle göra
Min kvinna, min fantastiska.
Du kan inte kräva allt av mig, jag är dum, knäpp, trög och störd.
Jag är ärrad av år i kärleksspel, det tar tid att inse att du inte är en av dem.

Om jag fick börja varje dag som jag ville så skulle de börja bredvid dig.
Jag älskar dig, jag vill aldrig såra dig och jag hatar mig själv för att du inte vet det.
Det är mitt fel, jag har fått dig att tro annat.
Jag lovar och svär att jag vill dig väl, hur arg jag än blir.
Oavsett vad, jag älskar dig, Dig och ingen annan.





Härdanefter så svär jag på allt, fan jag ska göra mitt bästa.
Förlåt att jag varit tjurig.
Det blir fel ibland.
Lyssna på låten, den säger en del.
Hata inte mig, jag avgudar dig.

<3

Jag är så patetisk
Som önskar att du visste
Hur mycket jag gråter

Så äckligt ironiskt, att den dagen då allt känns som värst så skiner solen.

Jag trodde på något konstigt vis att det alltid skulle vara vi, vad som än hände. Att vi var så otroligt oslagbara som bara två människor kan vara. Trots allt krig och tjabb och bråk så trodde jag att vi kunde klara allt.
Någonstans så fanns dock den där hemska oundvikliga tanken på att allt inte kunde fortsätta som det gjorde, ingen orkar genomgå allt det vi gjorde. Fast den dagen verkar ha kommit så vägrar mitt hjärta ge upp. Jag älskar dig så mycket trots allt och jag kan inte fatta hur jag ska klara mig utan dig.
Jag kan inte leva så som vi gjorde, det var för mycket att hantera, alla konstanta bråk, all rädsla och osäkerhet. Alla tårar, all kamp. Men nu sitter jag här och gråter och gråter, jag vill inte vara utan dig. Jag vill bara slippa alla bråk, kan vi inte finnas utan dem?

I en perfekt värld så hade du och jag varit ett underbart par, vi hade skrattat åt alla knäppa sjuka saker som bara vi kan komma på. Vi hade gjort ridturer i skogen, myst till glee, ätit mat på golvet, gått på barnfilmer på bio, spelat schack, nördat oss med datorerna, åkt och sett allt vi ville se, lagat grymma efterrätter, kommit på nya sätt att straffa Zack, lärt Affe nya trick, åkt på tivoli, bowlat, gått på konserter, lärt mig backa, flyttat, byggt upp vårt eget hem, inrett med våra saker, bråkat på IKEA, valt vår säng, hittat ett medel som får mig att sluta snarka, letat hus på landet, räknat på varenda krona, bjudit hem våra föräldrar för första gången, somnat varje kväll tillsammans utan att fightas, tagit varandras för och nackdelar med kärlek i hjärtat, sett det ingen annan ser, lett då ingen annan ler.

Tillsammans hade vi kunnat vara så mycket mer än två arga individer med alldeles för höga krav på kärleken.
Hade vi tagit allt vårt bra och slagit ihop det, istället för att envisas med allt dåligt så hade vi kunnat riva murar och flytta berg. Vi har möjligheten att få allt det där, vi kan skapa en perfekt värld.
Men inte så länge jag sitter här och du där.

They call me Slimi Jimi Bubby Boy
and I mess with my friends a lot
But that's just because I dig them so damn bad
that I clown when I smoke my pot (Yeah)

Together we done so much fun shit in our days
I don't remember the half
But that's just because little baby girl
most of the time I was drunk of my ass
(But that's just because little baby girl most of the time I was drunk of my ass)

And if you wanna hear the rest baby listen to the story as it goes on
I sing it to you nice cause I wanna slice really like your eyes, Can I come along
(I sing it to you nice cause I wanna slice really like your eyes, Can I come along)

And if you want me to be real deep, I'll hook you up with some poetry
Roses are red and violets are blue
They both look pretty good baby girl but then so do you
(I said, they both look pretty good baby girl but then so do you)

Old girls that I used to see try to mess up all my flow
But these ladies are on some very thin ice
cause I am on a fucking roll (Yeah)

And I don't care by the stress they cause
and that's the damn truth my friend
See the fact that they just can have my ass back
is about to come over them
(See the fact that they just can have my ass back is about to come over them)

I don't mean to sound cocky or nothing but that just the way I feel
If I sing my little song would you follow me home
its not wrong and that's for real
(If I sing my little song would you follow me home its not wrong and that's for real)


And if you want me to be real deep, I'll hook you up with some poetry
The mountains are white and the ocean is blue
They both look pretty good baby girl but then so do you
(I said, they both look pretty good baby girl but then so do you)

Even though I know *it can't be us I'm not sad*
You're simply the best thing I never had
Oh, baby girl won't you spread your thighs for me
I go by the name of Jerry Hoff and I wanna be your friend not your enemy

And if you want me to be real deep (Yeah)
I'll hook you up with some poetry
The fields are green and the skies are blue
They both look pretty good Baby Girl but then so do you
(I said, they both look pretty good Baby Girl but then so do you)
(I said, they both look pretty good Baby Girl but then so do you)

I need you baby to stay by my side
I go by the name of Slimi Jimi, baby girl i can let you ride and sleep inside in the night (Hey)



Jag älskar dig så mycket
och ingenting kan sära på något så vackert som vi
Vi klarar allt fining
Det vet jag

Det är så enkelt att tappa bort orden precis när man ska säga dem
och så lätt att det missuppfattas och blir fel sen fel igen
men utan att vara det minsta otydlig
vill jag bara säga


Det finns dagar som är svåra
Baby tro mig för jag vet
och ingenting blir bättre
När allt är en hemlighet
Jag vill ställa mig på toppen
Av det högsta utav berg
Och skrika så att alla hör mig
Skrika jag är kär
Sådär töntigt desperat
Så rösten bara skär sig
Vill jag skrika tills allt spricker
Hur dina ord dom bär mig
Genom allt mitt slit
Och alla gråa dagar
Baby jag är bara din
Jag flyttar berg om du så behagar
Varje liten millimeter
Utav mitt hjärta slår för dig
Älskling, vad mer behöver jag säga
Du är allt för mig

Jag har tappat det så många gånger
Ramlat och snubblat
Det gör ont, skrapsår i själen
Varenda gammalt ord på skärmen
Får mig att vilja gråta
Hur var det nu det skulle kännas
Hur var det nu det skulle vara
Hur skulle det kännas när allting var bra

Jag vet inte alls någonting överhuvudtaget
Ensam och lämnad
Vettskrämd och skändad
In i själen allra längst in
Ständiga oron
Vill du bara vara min
Är det mitt fel
Är det ditt
Vad är det som får mig att skaka
Vad får dig att stirra blint
På allting som inte är 100% korrekt

När är min mardröm över
Säg mig när

Ska jag bli väckt

Så lätt att bli arg, att ryta sig fördärvad.
Att låta den bubblande känslan under huden sprida sig kokande till ytan.
Låta klumpen i magen explodera och kasta glödande vrede.
Ord man inte menar, saker man inte vill säga.
Allt så onödigt, så onödigt.
Jag vill inte mer.
Ge mig någonting som ger mig någonting, för jag pallar inte det här.
Vill bara vara glad, men frågan är.
Hur blir man glad, hur vet man vad man är?
Vad man känner? Vad man vill?

När jag väl får krypa tätt intill och lägga mitt huvud mot din axel
Då finns där ingen vrede mer, men ständig är min längtan
Vad ska jag göra
Hur ska jag dämpa den?

Hungrande, törstande.
Står kvar här och skriker.
Men när inga ord längre finns, vänder jag mig om
Och springer genom natten med bultande hjärta och svidande ögon
Tårarna torkar på kinden och det krampar i bröstet
Det känns som om fötterna inte kan röra sig fort nog
För att tömma ut allt det där som finns kvar där inne
All den kokande, brinnande oron
All glödande vrede

Men jag springer tills jag inte klarar mer
Då faller jag ihop på daggvåt asfalt
I gatlyktans oreanga sken
och vet
Att glöden har slocknat
I alla fall för ikväll
Men längtan brinner länge
och längtan brinner än
Min hunger är för alltid
Min önskan är konstant
Och jag vet ingen bot mer än den
Att få försvinna
För en stund
I din famn

Sommaren är här, idag är det den 1:e Juni.
Skolan är slut för det här läsåret, ky-bas är överstökat, nu väntar sommarjobb och lite ledighet och vila.
Nästa vecka är det rocken och måånga jobbtimmar förhoppningsvis.
Sedan en vecka till i frihet innan introduktion, truckkortsutb och nattjobb på bruket.

Jag har en hyfsad balans nu känner jag, trots vägglöss och andra bakslag, men klaga ska jag inte.

Har kommit igång lite smått med sommarens grundträning och målen är väl redan hyfsat satta.
Till Götalandsmästerskapen ska jag väga 62,5, rycka 52 och stöta 70. Eller möjligen rycka 55 och stöta 67.
Det ska iaf bli 122 kg sammanlagt, kvalgräns till senior-sm i Uppsala 2011.

För tillfället har vi aktiv vila, vilket innebär hålla sig igång och träna, vad som helst men inte lyftning.
Igår spelade vi volleyboll och det kommer nog hända fler gånger, sjukt kul.
Sen var jag ute och sprang med Nina, gick över förväntan definitivt.
Den 1:e Juli börjar grundträningen på schema, det är tungt, men ingenting en Biske inte klarar.

Nu smsade en mkt vacker varelse och samtidigt drog Jim Stugees igång I've just seen a face.
Jag är tillfreds så tillfreds med livet, då jag har något så fantastiskt att luta mig mot.



Happy thoughts and several rays of sunshine
Every second I'm not with you feels wasted
Every second you are away
Baby, you're mine, you're mine

Alla gör det så här är min
Historia om hur allting gick till
1990 hamnade jag på vår jord
En vanlig svenssonunge satt vid ett vanligt köksbord
I en vanlig håla, levde ett vanligt liv
Lärde mig livet med mor och far bredvid
Skoltiden var väl som för alla
Bråkade en del, var sällan den som tjalla
Hängde med de coola kidsen
Började leka med livet
Men kände någonstans att jag drog förbi dem
En dag smällde bomben och jag minns den som igår
Tog ett jättekliv in i mina tonår
Började tidigt vobbla ni vet hur
Skolkade gled iväg och skyllde på otur
Drog mig undan från hemmet så fort jag fick chansen
Och var alltid fullast på balders

För det var så det var alla dar
Alla de som tagit mig från den som jag var
Till den jag är och fortfarande blir
Många är de dagar som skapat mitt liv

Och det bygger bara på dag för dag
Vissa är man ledsen, de flesta gör en glad
Man lämnar fler och fler bakom sig på stigen
Men alla stegen jag gått har tagit mig hit yes

Vi var ett fint litet gäng och vi höll varann om ryggen
I alla lägen ibland lite för mycket
Destruktivt tonårsliv,
röker och dricker och snackar skit
Men det var jävligt kul eller jävligt trist
Aldrig mitt emellan, anti-allt-aktivist
Galna drömmar, om framtiden
Gömde all ångest i gravendalscider
I den lilla håla där vi ville va coolast
Sprayade våra visdomsord i tunneln vid holjeskolan
Drack det vi kunde komma åt
Stal tequila ur någons köksskåp
Ingenting var enklare än allting just då
Även det som kändes så förbannat svårt
Det var sagan om och ännu en gång
Livet som vi levde det på högavång

För det var så det var alla dar
Alla de som tagit mig från den som jag var
Till den jag är och fortfarande blir
Många är de dagar som skapat mitt liv

Och det bygger bara på dag för dag
Vissa är man ledsen, de flesta gör en glad
Man lämnar fler och fler bakom sig på stigen
Men alla stegen jag gått har tagit mig hit yes

Men livet gick vidare precis som det skulle
Efter några år splittrades gruppen
På sätt och vis lite hit och dit
Vissa finns kvar andra har helt andra liv
Gymnasietid fanns inget riktigt driv
Satt mest på nån gräsplätt och rökte weed
Nej jag var ingen mvg-student
Men jag ångrar inget av allt som hänt
Många är de människor som kommit och gått
Många är de minnen man vårdar och av de gåvor man fått
Är den mest värdefulla varenda steg mot idag
Varenda steg hit som har gjort mig till jag
Imorgon och alla de dagar som fortfarande väntar
För livet det kan slut imorgon vad som helst kan hända
Vill inte tänka det finns saker man borde ha gjort
För varje år nu springer iväg så fort

Hela världen, hela livet som ett spindelnät sammanvävt
Av människor omkring oss, relationer och konflikter
Samhörighet, tillhörighet
Vänner och bekanta
Släktingar, familj
Älskade, hatade
De där speciella, de man minns
De man ringer, de man träffar
De man glömt och de man saknar
Den man älskar
De man  har kommit att hata
Så nära men ändå så långt borta
En hårfin skillnad mellan att vara allt
Till att bli inget
Att låta hela sitt väsen uppfyllas av en person
Att förlora sig själv, i någon annans djupa blick
Den största gåvan av alla är inte den att bli älskad
Den är att få lov att älska

Idag har jag redan fastän klockan bara är 07:24 lyckats vara riktigt effektiv. Lite iaf.
Steg upp 05:30 gick ut och flyttade bilen 05:40
Gick min morgonpromenad som idag var runt hamburger hill och tillbaka.
Åt frukost, körde och tankade (så jag kan köra direkt hem imorgon)
Handlade förnödenheter, duschade och nu sitter jag här och har precis kollat min mail
Och nej, inget svar från Volvo än.

Jag vet att jag inte ska hoppas, men det är så svårt att låta bli.
I want it so bad!

För övrigt känner jag mig glad och pigg även om en hel dag med grönt körkort och länsstyrelsen väntar.
Lär väl få kolla på tusentals bilder på torpgrundar, kolbottnar, odlingsrösen och tjärdalar.
Aja det ska nog gå att lära sig det också.

Annars har jag väl inte så jättemycket att säga förutom att jag förmodligen ska få mina fötter fixade idag och kanske ska gå och vinna quiztävlingen på Harrys ikväll, dock i nyktert tillstånd.
I am unfortunatly still not made of money.

Så, jag fortsätter dundra igenom den 5:e maj och gläds åt att få komma hem till Blekingeland imorgon!